15år skulle jag snart fylla. Du skulle fylla 10. Vi blev snabbt bästa vänner, som systrar.
Du var alltid lika glad när vi skrev. Mellanrummet mellan Sverige och England spelade ingen roll. Du brydde dig inte. Du var alltid så otroligt glad, snäll och rolig. Vacker var du också. Du var en ängel som vandrade på jorden. Jag antar gud saknade sin finaste ängel och bestämde sig för att hämta hem dig. Du lämnade oss när du var 12 år. Nästan 3 år hade jag dig vid min sida. Du fick mig att skratta och le när jag själv inte ville andas. Du visste inte hur jag mådde, jag var alltid glad när jag var med dig. Tyvärr, visste jag inte heller hur du mådde. Jag önskar jag hade vetat. Vi hade kunnat hjälpt varandra. Jag hade gjort allt för dig. Allt! Jag tänker på dig varje kväll. Varje dag. Hela tiden. Jag förstår inte hur dom kunde behandla dig som dom gjorde. Det får mig att må illa. Pga dom, slocknade ljuset i ditt hjärta. Tårarna rinner ner för mina kinder när jag skriver det här. Jag fick läsa brevet du lämnade. Jag skrek av smärta när jag såg mitt namn skrivet där. Du skrev att du kommer sakna mig. Du skrev att du älskar mig. Jag var tvungen att hålla handen för munnen för att dämpa mina smärtsamma skrik medan tårarna rann ner för kinderna. Jag ville inte tro det. Jag kunde för mitt liv inte förstå. Mitt namn.. stod där på papret. Med din handstil. Du tänkte på mig när du skrev dina sista ord. Dom sista orden.. Jag kan inte ens tänka mig hur du mådde när du skrev dina sista ord. Dom blev slarvigare skrivet mot slutet av brevet. ..
Jag förstår inte.. Hur folk kan va så elak mot en människa.. att det slutar med att den personen inte ser nån mening med att andas längre. Att helt enkelt ge upp. 12 år. 12år och hela livet framför sig.. Hon såg inte det. Det hon såg var ljuset i tunneln. Inte den ljusa framtiden som väntade efter all mobbning. Utan ljuset från himlen. Mörkret hade omfamnat henne allt för länge och strypt hennes varma låga. Hennes ljus slocknade. Den glada, snälla, roliga och vackra tjejen jag kände, har nu slutat andas. Hon tog sitt sista andetag för snart 2år sedan. Jag hoppas du nu funnit ro där uppe där du går bland dom andra änglarna. Jag hoppas du inte led den sista minuten.
Du gick in i himlen redan som en ängel.
Jag är stolt över dig, skryter om dig till alla, hur underbar du var. Hoppas du inser att alla mobbare hade fel om allt, du är saknad! Du är älskad! Du är underbar.

Vila i frid älskade vännen så ses vi i himlen en dag <3

Jag hatar mig själv.

Önskar jag vore död.