Förlåt. Förlåt för allt, förlåt för att det blev såhär. Förlåt för att jag inte gjorde på ett annat sätt. Förlåt att jag slösade på din tid. Förlåt att jag inte kunde vara bättre. Förlåt för att jag inte var tillräcklig. Förlåt att jag säger förlåt.

Som jag känner dig skulle de inte betyda nått att jag sa förlåt. För, för dig, var jag perfekt. För dig var jag tillräcklig. För dig var jag bra. För dig gjorde jag mitt bästa, för dig var jag bara jag.

Därför säger jag förlåt. Förlåt att jag inte insåg det. Förlåt att jag inte lyssnade på dig. Förlåt att det är försent nu. Förlåt att jag slutade vara bra. Förlåt att jag inte ändrade det när det fortfarande fanns tid. Förlåt att sanden i timglaset hann ta slut.

Förlåt för att jag svek dig..

Jag saknar dig, jag hatar dig, nej, jag hatar att jag älskar dig. Du var den i mitt liv som älskade mig mer än någon annan. Varför var de tvungen att sluta såhär?
Jag vet det har nästan gått ett år sen sist, men jag kan inte hjälpa det. Jag saknar dig.
Jag kan inte önska att få kontakt med dig igen för det vore egoistiskt av mig. Det skulle slita upp gamla sår hos oss båda. Jag önskar bara allting var som förr. Snälla spola tillbaks tiden. Till tiden då allt var som förr. Tiden då jag älskade att älska dig. Varför var det tvungen att sluta såhär?

Vad som än händer så finns du i mitt hjärta.. Du var min första riktiga kärlek och jag är evigt tacksam för tiden jag fick med dig. Men just nu gråter jag om nätterna. För jag hatar att fortfarande älska dig.

Du har säkert gått vidare, så varför kan inte jag. Jag hoppas du mår bra, jag hoppas du är glad. Jag hoppas du ler, skrattar och har det bra. Att trots det slutade såhär, att du inte hatar mig. För jag älskar fortfarande dig.

Hatar att älska dig.