Jag drömde om dig inatt. Du skrev till mig och allting blev bra, som förr. Allting blev okej igen. Jag grät men samtidigt kunde jag le. Jag grät för att jag var lycklig. När jag vaknade igen insåg jag att allt var en bluff. Dom säger att man känner skräck i mardrömmar, men det jag just vaknade ifrån var exakt det. En mardröm. Det var inte sant, det var som att något ryckt ut mitt redan tasiga hjärta och total mosat det.
Tårarna började rinna ner för mina kinder. Det gör så ont, där jag engång hade ett hjärta är nu bara ett stort tomt hål. Saknaden är stor. Jag önskar vi kunde backa tillbaka i tiden där allting var bra. Och stanna där förevigt.

Det vore en riktig dröm.

Aldrig att det går en dag utan att man är stressad. Kommer få magsår av att jag alltid går runt och stressar över ALLT. När man väl försöker sitta och ta det lugnt, andas in, andas ut, slappna av. Tanken hinner slå en att paniken och ångesten börjar komma pga all stress. Du måste slappna av NU annars kommer allt gå utför. Du kommer må sämre och det vet du. Försöker jag tänka för mig själv. Ibland funkar det och ibland är det som att hälla bensin på eld.

"Ditt liv suger redan, varför ens försöka?"
"Du borde bara ge upp redan."
"Inte värt det."
"Du suger, du klarar ändå inte allt."

My demons never sleep.